keskiviikko 26. syyskuuta 2012

resept me svampies

Jee, ja böri ha myki svamp i miin skafferi. Veta ni annos att näringsinnehålli på svamp e ganska beundransvärd?

Nu ska vi sii jär, ein sak som mang blir fövåna över e att svampar innehåller D vitamin. Tratt- o. vanli kantarelle innehålle upp ti 27µg/100g, (dagliga rekomendationen ååv D vitamin e 7,5µg). Att man tillagar döm föstör föståss en del ååv vitaminre, säkrast sätti att bevar all ämne sko säkert vara att tork döm, o. sen tillsäta döm i soppona efter att ha ein kort stund haft döm att sita i vattni, he e att int släng bort blötningsvattni utan man ska tillsäta he o. i soppo. Svampa innehålle o. riklit me A vitamin, o. all B-gruppens vitaminer (förutom b12 föståss), särskilt riboflavin o. niacin. Svampa innehåller o. härlit myki mineraler, zinc, selenium o. järn, bland annat.


Ett super enkelt o. snabb svamp munch får man om man gör ein svamp miso soppo. Goo kvällsmat ifall man vaar snål på na salt.


  • 1 matsked miso
  • 2-3dl kokand vattni
  • torka svamp
Fösst så bland miso i ein lillan mängd vätsko me kokand vattni så he löiser upp se. Saan sätt tiid torka svamp i vilken mängd man nu vill ha, häll på meir kokand vattni o. låt e staa ein stund. Fäädi.


O. nu övergaar ja ti ein ååv miin favorit svamp resepte.

Svamp spannmålsbiffar

Ti dähää böve du:

Dähää biff ingrediensen hittar man vi di flesta prismor elär citymarketar. Jaa dähää e annos heilt vegan o. all ingrediense som ja föstoo e, e heilt inhemsk. Så he skeer ju.

Resepten e enkel, bland 3 dl vattni i ti påsens innehåll precis som he staar på paketi. Låt e staa minst 15 min, ju längre desto betär. Ja hadd ein gang glömd ein deg i kylskåpi över natten, o. di bleiv super duper goo.

Saan bland tiid unifär 2dl hackad svamp. Liiti vitpepar, timjam, kryddpepar o. pepar  o. vitlökskryddo om man vill ha he. Ja lag o. tiid... nä nu veit ja int va he heiter på svensk. Nutritional yeast. Brewers yeast, oluthiiva hiutale. Nåmen naating. Ni kan lämm bort he för di flesta har äntå int he i köki.

Saan ere bara ti steik. Dihär e goo me päärona o. brunsås. Jaa vaför int laga hamburgar me dihär o., sko säkert pass bra. 

Alltså ja åt upp miin portion förin ja hann ta photo, så jär e ein bild ååv ein biff som lämma kvar:

resultati:

ok nu ska ja ita upp hidi sista. bara för att ja kan.

maanantai 17. syyskuuta 2012

svamp mani!

Vaker flugsvampa hitta ja utanför huusi.


Åv allt som ja bruk plock så e noo svamp roligast ti plock, men veit alder riktit va man hittar. He e liiti som jaktinstinkten sko slå i, man gaar o. tollar tär me vild blick i skogen me kniv i handen.

Åbo e ganska intressant såhii me tanke på svampar, he finns svampa jär som man int hittar naan aadestans i heila finland. Så he e coolt.

Sjölv så har ja hitta mest ba vanli svampa, men äntå meir intressant toko o. meir ååv döm än va ja har naangang hitta i österbotten. Bara på peed avstånd :)

Jaa så ja har hitta bland annat trattkantareller, na liiti kantareller, fårtickor, peppar riskor, skäggriskor o. aader riskor. Jaa o. så na soppar.

Va ja har märkt dähää seinast åre så e noo he att ifall man vill hitt svamp, så ska man utgaa från miljön di växer i, he e ju bra att kuna sii skillna på skogstyper, så har man lättari att orienter se ti ställen tär he sko kuna finnas svampa som man vill ha. Som t.ex. trattkantarelle har ja hitta einbart i granskog me tjock grön mossa, nerförsbacka tycks fårticka trivas men nästan i sama miljö som trattkantarell.
Karl-johan svampa... jaa alltså di har ja int lyckast hitt na gemensam nämnar för :D anat än att man hittar döm tå man minst anar e.



I år har ja testa liiti olika metoder att ta vara på svamp. Som ja fick ti julklapp ein torkar, så torka svamp har ja gjort ein heil deil. Vissa svampa blir väldit goo som torkad, särskilt sandsopp.



Svamp kryddo :) 



Ja testa o. salt in liiti svamp, he ryms myki i ein enda burk - jär ere nästan ein kilo koka riskor. Öööh, joo, ja håka fösst efter att ja hadd klistra på lappi att ja sko ju vänd burken upp o. ner för att få ein vätske lock.
Ja e int na expert på hu man ska salt in svampar, så ja tror int att ja ids sätt resept jär ifall he misslyckas. Men he finns massor me info på neti om hu man ska göra - i grunden ganska simpelt, man tynger salt o. svamp i ein burk o. siir till att he blir tätt. Tå man tar salta svampa i användning så låter man ligg döm i vattni ein stund o. skölje bort extra salt. Di e super goo i svamp salad. Hmm... ja sko måst post ein resept på vegan svamp salad snart. Ok, måst noo göö he nästa gang.

torstai 6. syyskuuta 2012

Infusions!

Alltså ja trodd ja hadd redan posta om "susunfusions" men verkar som ja int har he. Alltså ja har nu säkert redan i två år hunni inkorporer dihär hopkoke i min diet utan att skriv om döm jär :D

Alltså "infusion" = stor mängd torkad växt lugi läng i vattni

He e int sama som tee! Tee innehåller int så myki näring, man använder bara ein tesked ört o. så ligger e i vattni i några minuter. "Infusion", he hårt va ja ska kall e på svensk fö he e int heldä avkok för att man kokar int e. Infusion e alltså hela 28g örtväxt som blandas me ein liter vatten o. så staar e några tiim eller över natten.

Susun Weed, en amerikans herbalist som ja diggar, så hon har komi på denna metod (elär lär ut den nu i modern tid). Man kallar döm ibland för "Susunfusions". Hon menar att dihär kan verkligen boost ens hälsa, man kan använd döm som supplement. Ja tycker om att drick döm nu som då iställi fö tee.

Vilka örter passar tå ti använd i ein "infusion"?

Joo man ska int använd vasomhelst, vissa örter kan ge sido-effekter som man int vill ha om man använder dom i stora mängder. Man ska använd örter som Susun kallar för "nourishing plants" alltså växter för näring. Susun rekommenderar mest följande:


  • nässla
  • havre (grön hel havre "hö")
  • rödklöver

Sen kan man också bra använda våtarv, o. några andra - Susun rekommenderar särskilt o. "comfrey" - vallört, men he kan va svår att få tag på såhii jär i nord. Måst sägas att he finns olika sorts vallört, o. man ska absolut int använd nån annan slag än Symphytum x uplandicum, aader arter e smått gifti. Vallört va ein vanli växt som man odla myki förr i tiin, mest som foder, ja har siitt e väx vilt jär i åbo trakten.

Aaanyways...

Ja ska skriv ut resepten jär nu så he blir meir klart:

Man tager:
28g torkad växt (1 oz), säter e i ein 1 liters burk. Nu måst ja poängter ut att för att få rätt proportion växtmaterial per vatten mängd så va noga me att faktist ha 1 liters burk, alltså int 1 liter vattni. Ifall du vill laga en halv mängd infusion, så använder du ein halv liters burk. Fyll burken ända upp ti kanten med kokande vatten.
Så låter man e stå minst 4 tiim, elär helst över natten, alltså ca 8 tiim. Saan silar man e, o. så ere ba ti drick.


Ja har int na våg, så ja taar mängden liiti på måfå, stort sett så säter man två stor knytnävar växt ti ein liter. He far ganska myki växt, noo om man jämnför me tee. Men he e liiti he som e pointten, dähää e näring.

Dähää kan man drick så myki man vill, ja brukar laga ein sånhii om viko (ok tå ja komber ihåg), o. så dricker ja ein mugg om daan elär meir. Noo far ein liter på ca 3 dagar fö me. Resterand så har ja i ein kannu i kylskåp. Godast tycke jag e att värm upp några desi, spill i ein mugg o. så blandar ja mee honung. He e viktit att int kok e för att he smakar stygg om man gör så + att man tar kål på vissa näringsämnen om man kokar e. Ja har ganska mang gang glömd en mängd "infusion" i kastrulln tå ja värmer upp ein kopp på morne, som typ säter e på platto o. saan far på wc för att saan sii att miin litku kokar på fö fullt! En äkta AARGH moment.

Herbalister bland annat Susun Weed hävdar att dihär innehåller mängder me vitaminer o. mineraler, vilket int e heilt konstit me tanke på att örter har dessa ämnen o. att låta e stå i vatten så gör att man dricker upp döm.
Men att ein kopp nässel "infusion" kan innehåll så myki som 500mg kalsium så e faktist ganska myki! Ja har fösökt hitt na bevis på dähää om he sko staa i na raport om naan sko ha gjort undersökningar men nä, int ännu iallafall. Havre  "infusion" sägs innehålla 300mg kalsium. Husomhelst, så tror ja noo att oavsett om he innehåller 500mg elär bara 120mg så har di noo i se massor me näring. He mesta man kan göö nu så läng man väntar på att vetenskapen ska ta itu me dähää siffrorna om näring så e att test e sjölv o. sii hu man mår. Efter ein viko att ha drucki dihär så märker man rej iallafall att man har meir energi, precis så me allt som e bra åt ein, som att ita meir grönt överlag.
Särskilt havre o. nässla innehåller o. mang aader mineraler förutom kalsium som e bra fö skeletti. Susun hävdar att man kan använd dihär som supplement ifall man lider ååv osteoporos, men tå ska man bland mee Åkerfräken Equisetum Arvense som innehåller extra mängder silica.

Ja brukar använd havre "infusions" och tinktura för didär besvärli tidre på månaden, ja har märkt att havre ger en mysig o. snäll - lugnand känslo o. kraft, vilket e precis va man behöver tå man känder att man hålde på o. exploder av all orättvisa som finns i världen. Ja har tendens att göra så tå ja ska få mens, lol. Föståss att undvik pms så ska man fösök få i se meir B6 vitamin, undvik alkohol o. motioner regelbundet. Ja floppa på all trii punkter dähää månaden o. he märksta. Som tur hadd ja havre i skåpi...
---

Ein till sak som ja har i skåpi jär e nässel pulver, som ja laga heilt sjölv. Ein bra sätt att ta vara på nässlo, he e nästan som nässel koncentrat.


Ja too alltså några liter torka nässlo o. så körd ja he i ein mixer o. saan siila e. Ja fick allt att ryymas i ein sådii lillan burk. Hidii e noo goo, man kan lägg e liiti vannsomhelst, ja brukar lägg e i såser o. grönsaks biffar. Ein matsked räcker bra ti ein grönsaksbiff deg, o. ein halv matsked räcker rej ti ein sås.

He om he, jär säter ja ännu mee ein video me hondii "Weed", hon e ganska eccentrisk som persona :)