sauerkraut!

Nå nu har ja laga surkål.

He e noo verkligen ein såndii som man kallar fö "superfood", he innehåller bakterier som e bra fö tarmfloran, naating som vi i västvärlden iter alldeles fö liiti ååv nufötiin. He innehåller o. rikligt me C-vitamin o. B-vitaminer o. antioxidantre o. toko sorters.

Ja tycke he e ganska gott me surkål, särskilt på rågbröö, o. vilken fantastisk blandning he e dessutom me tanke på att C-vitamin rik surkål + järnhaltig rågbröö så gör så att järne från rågbrö absorberas ännu betär. Jaa dömdii ryysse veta noo va di höll på mee, både surkål o. rågbrö e ein rysk tradition.

Ok, både resepti o. hu man lagar e, e enkel:

• 1kg kål
• 1-2 morötre (kan lämnas bort ifall man vill)
• 1.5 matsked fint havssalt (använd int bordsalt ti dähää)

Så he e bara ti skära kåln o. morötre ti tunn strimlor o. saan bland e i ein stor skål me salt. Man rör om e i några minuter, efter ein kort stund så böri e rej bli mjuk o. safto.

Saan så tampar man ner liiti åt gango i ein stor burk. Om ja minns rätt så va dähää burken som ja använd 3-4 liter stor. He sko ha räckt me ein minderan ein för att hidii kålen minskar väldit myki.
He e som att press odentlit ner me knytnäva, så att he sipprar saft från alltihop. Hidii kålen ska vara heilt dränkt i sin egen saft fö bäst resultat.

Saan tå man har gjort he så ska man lägg på ein tyngd.

Ja använd plastpåsa metoden, visa se funger riktit bra. Man säter på ein plastpåsa (för matvaror) o. så häller man tiid salt spadi för att ifall plast påsa far sönder elär naa så tå späder int e ut kålen. Bland alltså ca 250ml vatten o. ein matsked salt, elär meir, ja tror ja laga ein halvliter spad me två matskedar salt. O. så häller man e i påsa.

Saan så kan man tryck ner påsa liiti mot kålen så man får bort bumbblona, o. lägger på ein kork. Ja lag int e på så tätt, ja tror ja läst naanstans att he int ska vara alltfö tät.

Nåväl, man lämmar dähää blandningen tå i rumstemperatur i 1-4 vikor elär längre. Ja hadd int tålamod så ja öppna miin burk redan efter 1 viko :D

He vart noo så myki gooari än köpis surkål. Vi har snart iti upp allting tär heim redan, ska laga stööran sats nästa gang.

He e kul me fermentering, ja haka faktist ein bok:

Wild Fermentation

Intressant stuff, he innehåller nog massor me resept om allt va man kan göra me traditionel fermentering. Idaa laga ja sura rödbetona o. kimchi (koreansk sur pikkels). Komber säkert uppdatering om he, o. va he vart till. Misstänker he vaar goo.

månadens rant - kapitalister

Jaa sole skiner o. he e na otrolit fint tär ut.

Svårt att rant om naating, ja har vari ganska nöjd o. glad på sistoni. Men för att fortsätt tradition me månadens rant så måst ja väl hitt på naating att vara sur över.

Nu ska vi sii tå...

Vem har komi på att enda sätti ti hald upp samhälli e genom att ök heila tiin på ekonomisk tillväxt, tillväxt enda till når om ja får fråg? Ekonomisk tillväxt e sama som produktion o. produktion kräver resursser. Resursser har vi snart int så myki av om he bara fortsäter o. fortsäter, miljön tar skada. Di som fortfarand tror på dähää otroliga utopin om att man kan bara fortsäta att blint tro på ekonomisk tillväxt så hoppas ja att snart nog komber att vakn o. inse att man måst fösök få saker o. rull på na aade sätt.

Som tur så har vissa ekonomer börja hitt på lösningar, he e ännu ganska i ett tidit skede o. utan konkreta lösningar men ifall ni googlar fenomenet "de-growth" så hittar man en hel del intressant. Man kan int räkn ut ett lands rikedom endast genom bruttonational produkt. De-growth movement tar i beaktand myki aade sakre, sakre som faktist har en betydelse. Som självständighet, hälsa, familj, o. miljön.

"De-growth" movement menar int att vi sko måst fara tibax ti stenåldern o. leva helt utan infrastruktur, skolor o. hälsovård. He e ett sätt att tänk utanför lådan, ett sätt att hitt på lösningar fö framtida problem.


Va har dagens utveckling i rikedom gett oss?

Nu ska vi si tå:

folk i u-länder blir allt fattigare, global uppvärming, mass utdöd av arter, miljö föstörning som e så stort att ja int ens kan räkn upp döm men för att nämn några - berg åv skräp från elektronik industrin som skickas ti Afrika som släpper tungmetaller i dricksvatten, plast överallt, radioaktivitet, övergödda hav, överfiske, osv. osv.
Sen har vi mentala problem som folk i allt yngre ålder drabbas av, depression, ångest, ätstörningar, självmord. T.o.m. våra husdjur e så deprimerade så man kan få resept belagd medicin mot he o.
O. ska ja ens behöv nämn all hälso problem vi har lyckast få trots att vi har en otrolit utvecklad hälsovård? Folk dör som flugor av cancer, hjärt o. kärl sjukdomar. Jaa o. så har vi övervikt o. diabetes, o. en massa anat som dähää västerlänska livstilen ger oss så glatt.

Bara för att en piku liten minoritet av planetens invånare kan bada i pengar... kapitalister...

Ok, ja vart faktist liiti sur på riktit nu. Ja ska ta o. fara ut o. skider en liten stund :) O. laga surkål - vilket förrästen sko kuna bli nästa blogpost.

liiti uppdatering om vattenmetoden o. "self-testing"

*host*

Joo, hidii vattentvätt så. Ja höll på me he i två vikona, men saan så me allt mysso användas o. torr luft så börja håri bli ganska väldit råddo. Jaa ja måsta noo ta ti användning liiti shampo. Men ja har lyckast iallafall me att böv väldit liiti åv e för att få rent, som knappt en fjärdedels tesked per gango så räcker. MEN, ja e nöjd me resultati för att efter dömdii två vikorna så e som allt så pass mjukt så ja kan helt glöm bort att måst klipp topparna för att di e så pass mjuk o. följsam.


He om he, vitsi he e kaallt nu, joo bövs noo int ens påpekas men. Ja veit int riktit exakt att va ja har gjort aadeleis i år men ja har int alls haft na torr hy trots att ja hadd he ifjol. Ja funderar ifall he sko kuna vara såleis att eftersom ja iter regelbundet både hamppa olja o. kokosolja nufötiin så motverkar e naaleis torr hy som internt.

Joo hidii keiju så har noo lämma langt bak i kylskåpi. Ja veit int riktit, trots allt vetenskapligt bevis o. suomen sydänliiton suosittelema logo så känns e int heilt rätt på na vis.

Ja testa olika matvaror me följande metod, allt prat om mat inom median får en att bli liiti osäker på va som e bra för ein, ibland kan e vara bra att kuna lit på se sjölv o. siin kropp (om man int glömber bort sunt förnuft föståss).

jär er ein link ti en herbalist Lady Barbara som har instruktioner om huleis he gaar till:
http://www.ladybarbara.net/html/self-testing.html

Dähää e ett heilt intuitivt sätt att test olika sakre ifall ens kropp överenskommer me vissa saker. Man kan test allt från örter, mat, drycker, eteriska oljor etc.



Ta en sak att test, som t.ex. en kopp kaffi.
Ta ett djupt andetag, he e viktigt att verkligen töm allt o. all förbestämda känslor du har över he du ska test o. på. Så fösök att tänk som att du sko tänk me maga diin iställi för hövo diin, andas djupt in i maga o. så frågar du de sjölv:

"Kan min kropp *använda* detta just nu?"

Efter en stund så kan du märk att du kanski böri svaj liiti, endera framot mot ämnet du testar eller bort från e. He e ofta magen som svajar fram elär tibax, ibland händer e int naa alls men ifall man har tålamod o. väntar så bruk man få ett svar.

Så att föståss så ifall du svajar - dras - mot ämnet så ere positivt, du lär behöv e. Ifall du svajar - dras bort från e - så e svari negativt, du kanski int böver e eller t.o.m. ska undvik att använd/ta e intärnt.

Ibland så kan man svaj fram o. tibax o. tå betyder e ofta att du kanski böver en viss ämne som finns i e, eller så har du fö stark dos framför de eller så måst du bered e på nåt annat sätt.

Ifall man dras jätte starkt mot naating så ere ofta tecken på att man verkligen behöver e, o. svajar bort från e så tvärtom tå.

Kaffi er ein intressant exempel, att man int kan alltjämt tolk "self-testing" så svart o. vitt. Ifall man e beroend av kaffi så e sannolikheten stor att man dras starkt mot kaffi trots att he int e bra för ein. Troligtvis e eins binjurar van me att få en kick, i detta fall kan man fösök hitt en sak som e meir skonsamt men som o. hjälper en att koma igang. Själv sko ja test stark nässel tee elär na liknand.

En sak som e ganska intressant e att ja testa negativt mot soija protein, men positivt mot tofu o. särskilt tempeh som e o. gjord av soija. O. att ja testa positivt mot kokosolja men int keiju. Dähää e tydligen rätt så finkänsligt tå man komber igang.

En sak som min kropp verkligen nästan som fick me att fall över va havre :D He e bra grejer tydligen!

Så smått om sånt, ta en test veit ja, he e ganska rolit :)

månadens rant - julkinkko

Julkinkko.



...





.....





...




... böver ja ens säg na meir?

Jaa ok, jär har ni åtminstoni ein link:
http://www.oikeuttaelaimille.net/ttnet/index.php?option=com_frontpage&Itemid=32

nästan baa vattni för håri

Ja bruk ibland tå ja kände för me ta itu me ein väldit minimalistisk hår regime. Ända man behöver e vinäger - vit elär äppelcider vinäger o. ein bra hårborsta. Hidi hårborsta sko hellst få vara ein såndii me naturhår.

Vafö sko man vila skipp shampo tå + allt hidi anat? Jaa no finns e ju ganska mang orsaker att int använd precis som he finns orsaker att använd. Men ja ska räkn upp några orsaker vaför he kan lön se att använd bara vattni metoden:

• hårstrån blir täckt ååv förstärkand o. skyddande sebum (joo ja veit he låter goo...)
• tar bort statisk elektricitet
• ger fantastisk glans
• massor me volym!
• håri siter fint, böver int prack me e naa
• man tappar super liiti hår
• sparar penga o. natur resurser

Ok, vinäger o. borsta. O. så tvättar ja håri enbart me vattni. Har hålli på nu över ein viko o. _wow! He böri sii nice ut redan.  Jaa joo, sko måst ta foto på e, men ja e liiti lata nu. Ja sko ju kuna lova ein bild ti seinari, kanski ja gör ein uppdatering, typ efter att ja har tvätta me bara vattni i några vikor. Ja menar int gaa heilt "cold turkey", int ere na vits. Alltså ibland ifall he känns att he blir fö skito så kan man ta liiti liiti shampo, som ein klick som e lika stor som ein ärtto, bara för att få bort hidii värsta men utan att tvätt bort allt sebum. Typ ein gang i viko.
Jaa nu låter e som att ja sko gaa omkring me sleika hår som e rikti skito, men hidii sebum skikten på håri e så pass tunt att he märks int naa.

Idén e att man gnuggar hårbottni odentligt tå man tvättar, ifall man bara sköljer me vattni så blir e int na reinari fastän hu läng man sko staa i duschin. Ja brukar staa me hövo neråt o. så gnuggar ja, int nu så att ja nu råddar till allt men sådii så man känder att man gör naa o. att vattni komber åt allstans.
O. saan så ere bara att göra ein vinäger sköljning, he gör håri mjukt o. glansit o. liiti reinari. Så att nå ca två matskedar vinäger ti ein halv liter vattni. O. saan så skölje man bort he.

Mellan tvätta så sko e vara bra att borst håri riktit odentlit ein gang om daan, he distribuerar sebum ner enda ti topparna + att he rengör o. gör håri glansit. Så att fösst kambar man e o. saan borstar me naturborsta. Me ein toko borsta så börjar man från hårröötre o. neråt.

Jaa, va ska ja säg meir om dähää nu tå.
Ja lovar int att he fungerar åt all o. alltjämt. Ibland kan e vara att man har problem att få håri tillräcklit rent o. tokodii sorts. He krävs liiti tålamod fö att få metoden att funger bra. Vissa brukar ha ein övergångsperiod ååv super skito hår i några vikona, särskilt om man e van me att tvätt håri varinda dag. Hårbottni e sidu van me he o. producerar fö myki sebum tå he e ur balans.

Sjölv så har ja int haft na övergångsperiod alls, tvärtom ja har nästan hadd liiti problem me fö torrt hår. Så att dähää ja får arbeit liiti extra för att få distribuera tillräcklit me sebum (he låter styggt hidii ordi, lol). Men he böri så småningom vara meir o. meir friskt.

Yeah, so joo, ska post bild o. så får ni sii tå om några vikor.

månadens rant - tops

Jaa, alltså vem har hitta på att laga sånhii små bommulspinnar me plastskaft som man använder ein gang o. saan slänger bort? O. en stor del ååv mänskona som använder döm slänger dessutom dom i wc bytto där di orsakar problem vi vattenreningsverken.

Om man absolut måst använd topspuikkon så kan man ju fösök att släng döm i roskisen.


Folk tycks överlag fortfarand ha svårt att fata va man får o. int får släng i wc.

yleinen virhe, älä tee tätä wc:ssä

Älä heitä pönttöön:

- Hygieniatuotteita
• muovikääreitä, terveyssiteitä, tamponeja tai vaippoja
• vanupuikkoja tai -tyynyjä
• kondomeja,

- Pönttöön kuulumattomia kiinteitä roskia, kuten
• hiekkaa, esimerkiksi kissanhiekkaa tai muita kotieläinten häkkien siivousjätteitä
• tupakantumppeja

- Biojätteitä

- Ongelmajätteitä

Tarkemmat ohjeet HSY:n sivuilla.

He e int svårt!

he ir mörkt

Ja sko int minnas når ja sist sko ha njuti så myki ååv kamos väder, he e mörkt o. ruggit tiid ut. Men vitsi va he e fint äntå! Så fiin färgona ååv mörkröö, grön o. olika slags grå, he e så tyst o. stilla o. jorde luktar så friskt :) Dähää e tiin man ska lugn ner se o. kryp under filten.
Ja har merett börja njut ååv varinda årstid lika myki, o. faktist ju meir ja har spendera tiin i "storstaan" Åbo, så desto meir uppskattar ja naturn på landi, oberoend åv årstid.


Jaa så va ska ja nu hitt o. på fö na tips såhii års?


Resept för värmande dryck:


-Ca 2-3dl mjölk - ja föredrar havremjölk fö dähää (rainbow e gooast, jaa förresten he e jätte enkelt att laga eigi havremjölk, sko måst skriv om he o. naangang)
-liiti muskotnöt
-liiti gurkmeja
-honung elär sirap elär farinsocker efter smak
-liiti svartpeppar (grovmalen)
-liiti ingefära (färsk e goo men ja använd noo pulver)
-pikuliiti kryddpeppar

Me liiti så menar ja som ein gnutta, alltså minder än ein kryddmått.

Bara ti värm upp o. bland i kryddona. Njut!

---


Joo, sko faktist ha lust att skriv naating meir allvarligt, ja böri faktist vara väldigt led dagens situation tå he gäller allt från kapitalism ti ignorans över va som halde på o. händer. Men ja veit int riktit, ja tror ja låter naan aade göra he iställi.

Ja postar link ti en typ som resonerar bra va ja tycker o. tänker nufötiin, han gör e bättre än jag så jär har vi Derrick Jensen:

http://www.chelseagreen.com/content/derrick-jensen-endgame/


He som e bra me Jensen e he att han int bara kritiserar stora corporationer o. politiker, han kritiserar t.o.m. folk som tror att di gör nån nytta dvs. ekomänskona. Verklig tankeställare.