Ja har hitta ein vegetarisk maträtt som ja har komi fram till att ja int vill leva utan = tempeh. Svår att få tag på, kostar ganska myki men aj aj aj, va he e goo. O. näringsrikt som attans.
Så ska bönona kokas, kortari tid än vanlit dock, för att hidi rhizopus bryter ner bönona så pass myki så di sko bli fö mjuk ifall man kokar bönona fö läng.
Joo, så va e dähää tempeh nu tå fö slaa? Kort sakt, fermenterad soijaböna.
Tempeh komber ursprungligen från Indonesien, där iter folk e nästan dagligen. He va naan som saa att i Indonesien kostar ein halv kilo tempeh 50cent. Sko ju noo vara. Jär får man betal närmari 4 euro fö ba 300gram (vilket e föståss föståerlit).
Tempeh komber ursprungligen från Indonesien, där iter folk e nästan dagligen. He va naan som saa att i Indonesien kostar ein halv kilo tempeh 50cent. Sko ju noo vara. Jär får man betal närmari 4 euro fö ba 300gram (vilket e föståss föståerlit).
I tempeh så växer e ein "svamp" rhizopus oligosporus, he bryter ner soijabönona o. formar döm ti ein vit aktig fast kako. P.g.a dähää processen så blir soijabönona extremt smakrik + att man får en massa hälsosam effekter.
Hidi svamppi bryter ner bönona vilket gör dom meir lättsmält, tillsätter protein mängden o. tillför antal av olika aminosyror. Tempeh e väldigt lik djurprotein. He innehåller o. rikligt me B vitaminer, magnesium, mangan, fosfor o. järn, samt omega fettsyror. Tempeh minskar också kolesterolen o. innehåller massa fibrer. Jaa för int tala om en massa såndii extra grejor som att förbättra matsmältningen o. att he innehåller den omtalade vitaminen K2.
Tempeh kan man köp vi vissa hälsokost affärer, samt orientalisk affärer. Ja har hitta he bland annat vi ChinaMarket jär i Åbo.
He har annos komi ein inhemsk produkt på marknaden som e väldit intressant som ja har testa; lupin-, o. ärt tempeh. Ja kan noo verkligen rekommender e. Dihär sorterna smakar kanski meir starkt än soija tempeh, så man lär nog vila mariner döm fösst, särskilt om man int har smaka tempeh förr. He e ju kul att he finns pionjärer inom sånthii jär i finland som dessutom använde inhemsk råvaror.
Jär e deiras websiido:
http://www.tempe.fi/etusivu/myyntipaikat
http://www.tempe.fi/etusivu/myyntipaikat
Ok, he va allt om tempeh. Nå, nu saken så att ja har lyckast laga eigi tempeh jär heim. He visa se vara 10 gang billigari att göra så, o. otrolit nog så e dähää heimlaga tempeh myki godari än köpis.
Ja köpt rhizopus oligosporus från: http://www.tempeh.info/ Ja beställd två små påsar, betald via paypal o. he kom på posten efter några få dagar.
Man böver int en massa dyr special utrustning för att laga tempeh, enda man egentligen behöver e ein termometer, tempeh starter alltså rhizopus oligosporus, vinäger o. bönor - helst soijabönona åtminstoni i början, saan kan man säkert böri experimenter me olika sorters bönor tå man har lärt se meir. Samt ein varm plats.
He finns instruktioner på tempeh.info om hu man ska göra. Mest tidskrävand va faktist att få lös skalen från soijabönona. Ja har ju föståss int ein 'grainmill' som di rekommenderar att man ska använd vi hidi websiido. Så ja gjor allt me mekanisk handarbete. Ja alltså hadd bönona o. sita i vattni över natte, o. saan gned ja bönona tills skalen lossna. O. sköljd o. sköljd o. sköljd ända tills ja fick bort all skalen me sköljvattni - alltså skalen flyter ti ytan o. så spillde man bort döm. Dähää mekaniska processen så deilar bönorna itu, vilket man vill att ska händ för att bönona som e i liiti minder betana ger betär tempeh struktur.
Så ska bönona kokas, kortari tid än vanlit dock, för att hidi rhizopus bryter ner bönona så pass myki så di sko bli fö mjuk ifall man kokar bönona fö läng.
Saan så blanda döm me några matsked vinäger samt hidii tempeh starter. O. så ska di torkas, he får int finnas na extra fukt bland bönona, ja torka döm me ein fön.
Saan lag ja döm i minigrip påsana som ja picka håle i. SAAN så ere att hitt ein varm plats, dähää e nog he absolut svårast deiln. För att värmen ska vara 28-32 grader.
Saan lag ja döm i minigrip påsana som ja picka håle i. SAAN så ere att hitt ein varm plats, dähää e nog he absolut svårast deiln. För att värmen ska vara 28-32 grader.
Ja testa liiti olika metoder, fössta gango så vart int na bra alls. För att ja hadd ein hallogen lamppo o. lys uppifrån, värmen fördeila se alldeles fö ojämt o. dessutom så bleiv e fö varmt på vissa ställen. He led ti att miin tempeh börja form sporer o. leva liiti fö myki. Måsta noo kast bort e.
Ana fösöki vart myki betär, ja hadd ein plastlådo o. vil på ein bastulamppo. Tempen bleiv riktit goo, men svampmatto spreid se liiti ojämt eftersom värmen fördeila se int tillräcklit jämt.
Tridi fösöki bleiv dock perfekt! Ja kom på att lägg plastlådon me minigrip påsana att ligg i ein vattenbad, me hallogen lamppo ti lys underifrån. På dähää sätti fick ja värme som va lättari att reguler + att he vart jämt fördeila. Ja hamna noo lägg aluminium folie liiti ovanpå lamppo för att he sko int lys så myki, samt folie under hidii plåti för att reflekter bort värmen, annos sko temperaturen ha vari fö hög. Ja fick temperaturen att hållas jämt 31 grader.
Man komber ganska langt me tejp o. snöre :D
Incubations tiden varierar ganska myki märkt ja, tridi fösöki som vart bäst så va tempen färdi redan efter ca 24 tiim, men he kan ta upp ti 48 tiim beroend på hu varmt man har e osv.
Jaa, så resultati bleiv faktist riktit fräsh o. fin äkta tempeh.
Miin favorit metod att ita tempeh e att mariner e, elär så steiker ja e + spiller på marinad som he får kok i. Ja tror ja ska ta o. laga en ny post om tempeh mat sektion me resept, dähää posten blev så lang. Ok... egentliga orsaken e att ja int har na odentli mat fotona på va ja har iti. Fössta kako ååv tempen åt ja o. Simi upp ganska snabbt. Men ja har ein till i frysen som ja ska tiin upp o. laga, så får ni sii tå. Tempeh gaar annos bra att frys ner, så ifall man lagar eigi tempeh så lönar e se att laga stöör satser som man fryser ner. Nåjaa, tills dess,
Stay tuned!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti